Piffpongpaff.

Och då var höstterminen slut. Känns skönt att vara klar med svenskan, dock så känns den stundade rättskunskapen mindre... kul. Men men, vem vet? Det kanske är kul, och användbart på något sätt. På samma sätt som jag vill att sklan ta slut nu, är jag livrädd för vad som ska hända efteråt, vad ska jag göra med mitt liv liksom? Och vad förväntar folk att jag ska göra? Just nu följer jag magkänslan. Det sägs att magen vet bäst, så det får bli så.

På väg hem från stan och vårt andra hem biografen igår, kom en låt på radion jag inte hört på länge, jag blev notalgisk och kune bara inte låta bli att dra paralleller. Klokt nog så gick det inte överstyr och jag flöt inte iväg. Det är aldrig bra tror jag.

Väl medveten om att jag hoppar och inte har någon alls röd tråd i detta; jag fick träffa min SF-kille! Wooho liksom. Jag tror han saknat mig. eller kanske inte. jag är iaf stolt över att ha en egen försäljare på Power (nuvarande expert men för mig heter det Power), plus en egen SF-anställd. Vad är nästa? Det känns lite småtråkigt att skaffa sog en ica-anställd då jag själv är det. och hur genomskinligt är det inte om jag börjar handla på typ... Dressman? Jag får nog nöja mig tror jag.

Fergie - Won't let you fall