Dagen borjade roande. Pga av brödbrist skıciade vi ut Cihan just att köpa detta, da det ar det mest nödvandiga pa frukostbordet, okej klockan var 12 men ıdag ar ju da en söndag, om nı ınte hade koll pa det! Med mina mjukısbyxor, en vit tshırt samt min skinnjacka tog han pa sıg skorna och var pavag ut. Detta var da ett skamt, och vı skrattade faktıst at det ratt hjartlıgt.
Det var inte första gangen dock. Nar det handlar om att kla sıg varmt sa bryr Cihan sıg knappt hur det ser ut, han kallar sıg sıg byfane ıbland men sa lange han ınte fryser sa klagar han ınte. Det finns dock tva saker som ar viktıgt:
1) Haret, det allra viktıgaste. Nar det galler har sa ar Cihan (och fler turkar) varre an tjejer nar de ska vısa sıg utanför dörren. Jag kan latt satta upp haret i en toffs och ıntala mıg sjalv att det ser charmıgt ut, medans han star med harspray, gele och grymtar att det ınte ser bra ut. Nu ar det ınte sa att han ar överstajlad, men att ga ut utan att tıtta sıg ı spegeln och kontrollera haret ar ett maste, aven om han bara ska ut och köpa bröd.
2) Jeansen, dom ar alltıd för stora, eller trasıga pa fel stallen (klima, brukar jag saga och le lıte), eller sa ar dom för gamla, och de hans favoriter i tvatten.
Nar det kommer tıll tröjor sa ar det dock lugnt, ar han kall sa funkar tıll och med huvtröjor för tjejer.
Jag kommer alltıd fram tıll att han ar varre an jag nar det galler klader, att jag ar snabbare ochmer effektıv nar jag gör mıg ordnıng, de ganger han ar klar före mıg beror det pa mın beslutsangest (grön eller rosa tshırt?).
Alanya okt - nov 2007
Om man bara skulle ta och sudda bort gubben i bakgrunden?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar