Det börjar bege sig.

Jag trodde allvarligt att den här dagen skulle gå åt skogen. Och det gjorde den också, tills klockan blev sådär kvart över tio. Då fick jag lite sällskap, vilket jag inte hade förväntat mig vilket betydde att jag inte behövde äta lunch ensam. Tänk jo tänk jo! Nu är iaf debatten på engelskan avklarad, tack och lov, och det är endast ett kapitel kvar i metten tills repetionen börjar. På religionen har vi bara, och ska bara göra roliga saker (tack och lov!) det var dock skönt att jag inte behövde gå på religionen idag, utan fick gå hem och sova. Som tur är ska jag till tandläkaren i morgon, visserligen kommer det ta ett tag innan betskenan kommer, men, då är den iaf på väg! (Och jag gör allt för att slippa huvudvärken)

Jag börjar bli dödligt less på människor, eller iaf vissa. Jag antar att de är lika less på mig men jag lider ingen nöd så länge jag slipper jobba med dessa. Dock har jag svårt för kommentarerna, de suckande små ljuden så fort det inte är deras röster som hörs, och det faktum att de rynkar på näsan när et visar sig att jag faktist kan ha rätt.

Imorgon eftermiddag ska jag jobba, och sen blir det, till mitt hjärtas fröjd, hästar hela helgen. Först den vanliga lektionen på lördag, sedan vårspelen på söndag. Och det känns bra! Det har gått jäkligt bra, och käntes riktgt bra så det ska endast bli kul!Men, jag är nog lite nervös ändå hur de som jag en gång var riktigt tjenis med, nu inte verkar se mig. Det är konstigt det där, hur det förändras och bara byter skepnad.

Jag vill gå och lägga mig och sova igen, men det är nog inte så smart. Jag tror nog jag sparar det åt ikväll, kanske släpper det lite, kanske.

I feel so lonley, I'm waiting for you

http://www.youtube.com/watch?v=W3x4HvXTyGQ